Den lilla familjen

Idag tog jag en längre promenad med Hubbe the dog. Det var så skönt att solen inte var framme och det blåste så härligt. 
Nu är det dags att börja planera längre promenader. Jag får inte börja träna styrketräning än efter operationen, men promenera får jag göra, så det är bara att börja gå, gå, gå. 
Och jag har ju trots allt ett trevligt sällskap - Hubbe. 
Så nu måste jag börja leta ut rutter att gå. Det är ju så jäkla tråkigt att gå samma väg varje dag. 

MEN jag ska iallafall leta fram mina hantlar och börja köra med dem varje dag. Försöka få bort gäddhänget samtidigt som jag går ner i vikt. 

 

Det känns som att jag har fastnat i min viktnedgång, fast jag inte har det. (jag lovade ju mig själv att ta det lugnt). 

Kan det vara psykiskt?? Jag har alltid stannat i viktnedgång vid minus 10. Alltid Och så är det kanske nu? 

Minus 11  kg och minus 7 cm runt midjan. 

 

Igår var jag på kalas och det dukades upp bakverk i massor. Tårta, bullar av olika slag, kakor av olika slag, kladdkaka och glas. Jag som förr älskade bakverk (gör nog det fortfarande) och kunde frossa rejält, satt snällt och drack kaffe och vatten. 

Duktig mamma Lena!! *klappar mig själv på axeln* 

 

Förresten.... onödigt vetande.... min kära psykolog Erik älskar också bakverk. 

 

 

I övrigt så saknar jag. Nej, inte bakverk och inte min psykolog. Någon helt annan. 

 

 

 

 

 

Ta hand om varandra! 

 

Med Kärlek. <3

 

 

.