Den lilla familjen

Den lilla familjen i sin helhet. Barnreumatism. Utbrändhet. Lycka och olycka.

Besvärande företeelser

Publicerad 2013-11-15 13:24:00 i Barnreumatism,

Igår var jag äntligen iväg till en öronläkare via remiss pga av mitt krånglande högeröra. Ibland så hörde jag inget och ofta så geggade det rejält i örat. 
Väl där så såg det gegget, jag var helt igenslemmad så det blev till att spola örat. Spola, spola, spola. 
Tog lång tid och ibland så gjorde det rejält ont. 
Det visade sig att jag hade örongångsinflammation och gången var alldeles sårad, nästan intill 'köttig'. 
Prover togs och skickades iväg på odling. Och tills svaren har kommit så ska jag använda örondroppar med kortison. 
Återbesök på Onsdag och fortsatt spolning. 
 
 
 
Idag är jag helt igentäppt, så ska ni prata med mig och vill att jag ska lyssna, så stå på min vänstra sida. 
 
 
Något mer som hände senare på kvällen gör att jag blir hur ledsen som helst. Det uppdagades att både min dotter och jag hade löss igen. Igen!! 
För helvete! ....vad kommer dessa kryp ifrån och varför vill de stanna och gotta sig i vårat hår!? 
Så det blev avlusning med kemiska medel, samt byte av sängkläder och tvätt. 
Den här lushistorien som jag trodde var slut för länge sedan gör mig matt och ledsen. 
 
 
 
 
Så...vad händer.... jo, idag vaknar mamma Lena med värsta huvudvärken + nacke och axlar. Migränliknande upplevelser. Jag är spänd som en fiolsträng och blir ledsen och gråter. 
(denna värk är stress- och ångestrelaterad och har funnits sedan min utbrändhets början). 
Och när jag får denna värk, så känns det liksom som att jag kapitulerar. 
Jag får tankar som att jag aldrig kommer att bli frisk, känner mig värdelös och orkeslös, 

Jag som hade så mycket jag skulle göra idag. 
Jag som hade fått den där förebyggande julkänslan och skulle fixa lite. 
Tvätta luskläder etc. 
Dammsuga.
Och städa efter en död fisk. 
 
Fan, mitt kaffe har kallnat!! 
 
Och om jag nu ska bete mig som en utsliten gnällspik så kan jag tillägga att det där förbaskade örat som de spolade, är alldeles igentäppt och det är värre än någonsin. Skitjobbig! 
 
Men för att göra lidandet lite lättare så spelar jag här och nu det vackraste jag vet... 
Ave Maria i alla dess former och röster.
Här är det en söt tjej som sjunger.... vackert! 

Ave Maria
  
 
 
 
Hittade förresten ett hjärta i skogen idag. Naturen skickar tecken hela tiden, det gäller bara att se dem. 
 
 
 
Så än finns det hopp! 
Dagen imorgon blir nog bättre. 

Med Kärlek. <3
 
 
 
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Mamma Lena

Den lilla familjen: Mamma Lena, dotter och bonushundar. Dotter lever med barnreumatism (JIA) och mamma Lena sprang in i väggen för x antal år sedan. Bloggen kan innehålla spår av ironi och en stor dos 'glimten i ögat'.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela